Vaken

Jag sitter i mitt amerikanska rum och känner mig rätt trött. Det har varit en bra dag som har gått fort och det tyder väl på något bra? Men jag är ändå trött..
Från i torsdags har jag varit och bott på hotell med mina föräldrar här i USA, det har varit underbart. Har ju inte träffat de på nästan 5 månader. Med tanke på att det gick lite snett med min resa i början har det varit extra skönt att bara få umgås med dem och njuta av vår tid tillsammans. Sedan dröjer det ju 3 månader tills vi ses, dvs om jag åker hem en sväng innan min slutliga hemresa i augusti.

Annars har jag pratat med min pojkvän idag, vi uppdaterade oss om skvaller, haha, och fick lite ny musik. De förekom även flera dåliga skämt som i och för sig har fått mig att le resten av dagen. Nu fattas det bara att han kommer hit och gör han det är alla puzzelbitar på plats.

Min käre vän Sara var med om en annorlunda nyårsafton och jag vill bara säga att jag är glad att hon kom hem hel och oskadd.

Jag är en framtidstänkare, oroar mig i förtid och kan inte alltid njuta av stunden. Detta är jag mycket medveten om och just nu oroar jag mig för att säga hejdå till mina föräldrar, och till och med för att säga hejdå till min pojkvän som inte bokat biljett hit ännu. Inte nog med det oroar jag mig för att åka tillbaka till USA i slutet av april om jag åker hem en vända och hälsar på. Jaa, det är många tankar, men jag vet även att det kommer att gå bra, jag har ju klarat det än gång och spederat 3 månader i ett hus där jag inte alls trivdes. Men är det något jag har svårt med så är det att säga hejdå. Jag har det ju väldigt bra här borta nu och ser fram emot att spendera min tid här, men att säga hejdå, nee det förblir jobbigt. Men man får ta tag i sig själv, och jag ska verkligen lära mig att leva för stunden utan oro, vi får se hur lång tid det tar bara..

Hoppas ni har haft en bra dag, sovgott!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback